Nu är man hemkommen från en trevlig vistelse i Blekingeland. Vår resa började inte med tåg som tänkt, utan en seg busstur med en vilsen chaffis. Väl framme i Karlskrona trotsade vi ösregnet och cruisade runt bland diverse second hand- affärer. Några fler affärer och ett efterlängtat väskköp senare pausade vi i en park med lite ben&jerry-glass. Efter vår studie av Blekinge kunde vi då konstatera att det är ett dyrt landskap där man pratar väldigt långsamt. Men vi gillar det ändå.
Sedan installerade vi oss hemma hos Christer och Ann på Sturkö där våra dagar spenderades.
Dag 2 bjöd på konst på Tjurkö, ännu mera regn, en tur till Karlskrona igen där vi fick den obligatoriska glassen från glassiären och en inblick i den tyska kyrkans innertak. Sedan besökte vi Anns päron. Det är lätt mina favorit-gamlingar i kategorin 80+. På eftermiddagen följde vi med till den Småländska gränsen där en bil skulle hämtas. Under tiden roade jag och Felicia oss med två söta fölungar.
På fredagen tog vi oss en lunch på ett utsiktsplace och sedan en visit hos AnnaLena och kidsen. Där bjullades det på fika och en omgång med Neas Memoryspel med Disneyprinsessor. Tillbaka till Sturkö kom vi med skägårdsbåten. Det var rätt mulet, men lite vågor och några svanbebisar kompenserade det hela. Efter lite lek i trädgården och plättar på verandan tog vi sedan en tur till Kristianopel, en pittoresk liten håla. Där gick vi i hamnen en sväng och krängde krusbär på en stadsmur. Dagen avslutades med fika på Båtsmansv. 34.
Idag hade resan nått sitt slut och vi tog tåget hem till K-town, en tågresa som förgylldes av Felicia på munspel.

Jag har varit hemma hos Karl och fikat. Och tittat på Allsång på Skansen. Och pussats. Och gått igenom hela IKEAs sortiment. Och sagt hejdå. För snart åker han till Irland en sväng. Och imorgon åker jag och Felicia till skärgården i Blekinge ett par dagar och chillar lite. Först ska vi bara kolla upp var man hittar de bästa second hand-affärerna i Karlskrona och skriva en noggrant utförd packlista.

Vårt hus håller på att målas om. För er som vet hur det ser ut kan ni sätta ett X i taket nu om ni vill.
Men jag vågar inte riktigt lita på det förrän det är helt klart. Nackdelen = Man vaknar med en polack i fönstret.
Fördelar = Hur det än blir kan det bara bli bättre.
Vårt hus är lite knepigt. Detta är egentligen det snyggaste det har att erbjuda:

Men det är jag alltid ensam om att tycka.

Nils har visat mig en sida med snygga t-shirts. Jag vill ha!

Threadless.com

Idag begav vi oss till Malmö, jag och min blivande sambo(!), för att skriva på hyreskontraktet. Känns sjukt bra!
Nu räknar jag ner dagarna tills vi får nycklar (i slutet av juli) och kan shoppa loss på IKEA.
Jag fick även passa på att testa Malmös nationalrätt - falafel, vilket var sådär..Men trots det tror jag att jag kommer trivas riktigt bra. Vi har nämligen gjort en förträfflig deal - Karl får placera högtalarna var han vill och jag får sköta resten av inredningen! Tjoho.

Idag regnar det minsann.
Midsommarkänslorna känns ganska långt borta. Snart kommer farmor & farfar hit i alla fall och kränger lite god mat med oss. Men igår var det feststämning, för då ordnade Svante och jag Festen 2007 på järnvägsmuseet. Vi blev i slutändan bara tre pers, men det kommer i alla fall vara en fest som man inte glömmer i första taget. Kan vara de sjukt snygga snittarnas förtjänst.

 Den 28 september går filmatiseringen av Anna Gavaldas  bok Tillsammans är man mindre ensam upp på bio och jag längtar! Även om jag inte har hunnit läsa boken ännu tror jag att det kan bli riktigt bra. I huvudrollen är nämligen ingen mindre än Audrey Tautou och då kan det inte gå snett. Hon måste lätt vara den vackraste bruden som gått i ett par skor.


Jag har plockat smultron på strå = ganska många sommarpoäng

Grattis lilla mamma. Idag skulle hon ha fyllt 43 år om hon hade fått leva.
Tiden bara svischar förbi. Nej, nu kommer alla känslor på en gång. (Ok, det var inte meningen att låta som en fattig Per Gessle-dänga).

För att detta inlägget inte ska bli alltför sorgset vill jag även skänka ett grattis till Hans Majestät Konungen och drottning Silvia som firar bröllopsdag idag!

Idag har dem varit gifta i 31 år. Vilken bedrift!

Idag har jag varit lite rastlös på en bänk. Det är inte lätt när man är rastlös. Kan bero på att jag haft väldigt konstiga drömmar på sista tiden. Andra natten på raken som jag drömmer att jag blir jagad. Och denna gången var det visst dags för mig att gifta sig med Gustav Vasa. Jag försökte fly i bondmora-kläder genom hela Svea Rike, men han kom i fatt och kände igen mig på näsan. Snopet. Undrar lite hur den drömmen ska tolkas?

Sedan har det gluttats lite på Skärgårdsdoktorn. Aldrig har jag väl blivit så glad som när jag hade boxen i min ägo. (Ok, det var en sanning med modifikation) Men jag vågar i alla fall påstå att det är det bästa som producerats av svensk tv. Dock förstörde Ebba serien lite för mig när hon valde att delta i Let's Dance och agera lite blåst där. Sören är i alla fall den som lyfter hela serien till skyarna!


Ps. jag har lärt mig att göra en fiskbensfläta!!!

Helgen har varit chill. Förutom ett besök hos våra grannar i väst (och då syftar jag på Danmark, inte familjen Persson) har det inte hänt så mycket. Karl har varit här en sväng och vi gjorde ett besök hos Tomas&Mary-Lou +kidsen.
Annars har jag mest suttit inne och kurat i åskan och krängt muffins med jordgubbar och vit choklad i.. Gott!

På min önskelista just nu:

• Lite stabilare ekonomi
• Ett nytt hem att inreda i
• Lite mer värme
• En dator
• Felicias Hello Kitty i glas

Är det för mycket begärt?

Tack Svt för att ni väljer att visa Ebba & Didrik igen. Det är nostalgi på hög nivå. Nu vet jag vad jag ska pyssla med på lördagkvällarna klockan sju framöver...

Idag var jag på infomöte på regionmuseet inför den kommande säsongen. Det är inte klokt vad kulturell man känner sig. Visserligen ska jag bara vara på järnväg i år och det är kanske inte kulturellt i klass med fornlämningar och hemslöjd. Det stället är det egentligen bara Stig-Helmer-nördar som fortfarande sitter hemma och leker med tåg och små kids som uppskattar. Men det var kul att återse Svante och Nils och andra gamla godingar igen. Och den nya bruden i järnvägsgänget verkar inte så pjåkig heller. Det är bara att inse vilken sommar man har framför sig - sitta och sega i en svettig miljö som luktar gammalt ånglok, behöva noja sig över att det ska komma icke-svensk-talande besökare, ägna halva dagen åt vilken glassort man ska investera i, mötas av en stins-docka som skrämmer skiten ur en varje gång man vågar sig upp på ovanvåningen, tragga med vår stammis Jan vars mentala ålder inte stämmer överens med den verkliga och som dessutom trycker i sig 5 glassar/min och dekorera kassa-apparaten med kungligheter. Och som detta inte vore nog ska man behöva ta ansvar över växter som är en rätt väsentlig del av utställningen. Heja Järnväg 07!

Jag har gått och blivit krasslig. Huvudet är tugnt, det orkar inte tänka några tankar och kroppen har stigit någon grad. Halsen är ond och det känns som den har övertagits av en hel bakteriearmé. Jag har utsett Felicia som syndabock, men hon påstår att det är sånt som händer när man lever tätt inpå varandra. Jag fattar ingenting. För säkerhets skull håller jag andan när hon kommer för nära. Man vet ju aldrig om hon har för avsikt att smitta med något mer.
Det enda jag kan underhålla mig med är att kränga glass, kanske läsa en muminbok och vara jury inför Felicias alla klädval. Sedan kommer i alla fall Karl (på egen risk) och tar hand om mig.

Ikväll blir det billie the vision. Det kan nog bli rättså party.